Svenska Artiklar, ditt artikelarkiv på nätet
Search:

Home | Konst


Mauritz Stiller - Gunnar Hedes saga

By: Svenska Nihilistsällskapet - Svensk Nihilism

Under samma tidsperiod som motståndet mot den tidigare socialrealismen pågick, verkade filmregissörer som Victor Sjöström och Mauritz Stiller för en själsligt och romantiskt sinnad konst, baserad på individens inre uttrycksförmåga och sinnesnärvaro. Ett av Stillers mest framgångsrika verk kom att bli den omnämnda Gunnar Hedes saga, en osedvanlig psykoanalys av grundläggande mänskligt existentiella frågor.

Själva historien till filmen baseras på Selma Lagerlöfs En herrgårdssägen, där tematiska motiv har plockats ut och reformerats enligt en ny allegorisk behandling. Gunnar Hede bor hemma hos sin restriktiva mor, där han dagligen drömmer om att en dag få gå i sin farfars fotspår och bli rik på att spela fiol. Fru Hede har dock andra avsikter och vill att han ska växa upp och bli en socialt respektabel man, för att kunna bibehålla familjens arvegods.

En dag anländer ett mindre cirkussällskap till herrgården, där Gunnar träffar en ung, föräldralös flicka vid namn Ingrid, vars fiolspelande berör honom djupt. När hans mor märker hur han fortfarande inte lyckats lämna sin farfars livshistoria bakom sig, bestämmer hon sig för att låta honom följa med cirkussällskapet, med kravet att han aldrig mer är välkommen hem igen. Gunnar blir utom sig men finner inget annat val än att resa iväg. Då han sitter på tåget hör han hur två rika lappar diskuterar förflyttningen av renar. Han får genast en idé och lägger ut alla sina besparingar på en affärsplan, där han - precis som sin farfar en gång gjorde - med hjälp av lapparna ska förflytta renarna från ett område till ett annat och på så sätt tjäna stora pengar.

Men det slutar inte som Gunnar tror. En snöstorm bryter ut och ledarrenen springer iväg med honom ut i skogens vildmarker. Han vaknar upp nästa morgon i en snödriva, där lapparna finner honom i ett tillstånd av galenskap. Gunnar återvänder hem igen, men har tappat minnet av vad som hänt, och kan därför inte förstå sin skräck för djur och rädslan inför sin egen mor. Folket på herrgården står hjälplösa och det verkar som om ingenting kan få Gunnar att återfå sitt normala tillstånd igen.

Gunnar Hedes saga är en typisk nittiotalistisk stumfilm, vars ljumma naturskildringar, exotiska möten med främmande kulturer (i det här fallet i form av renskötare från Lappland), personifierade känslor och symboler (exempelvis Sorgen som reser i en släde), och nationalromantiska motiv, främjar en inåtvänd men samtidigt öppen och frigörande tolkning av individens grundläggande problematik. Motiven från Lagerlöfs roman har använts för att fullända en symbolik inspirerad av Goethes klassiska drama Faust; Gunnar Hede är den olycklige mannen, som säljer sin själ till det förbjudna (fiolspelande), och därmed försätter sig själv i onåd inför sina anhöriga. Men när han, i hopp om att sträva mot samma livsstil som hans farfar en gång hade, förväxlar han medlet (renskötseln) med det idealistiska målet (passionen för fiolspelande), tappar greppet om verkligheten, och får sina värsta mardrömmar besannade.

Endast genom att låta sin älskade (Ingrid) återknyta hans liv till det som han egentligen håller kärast (sitt fiolspelande), kan hans själ befrias från djävulen och i stället skapa en inre harmoni till sig själv och sin omvärld. Det sägs att Lagerlöf ska ha avskytt Stillers fria tolkning av både Gunnar Hedes saga och Gösta Berlings saga, kanske för att han här kraftigt avviker från det konventionella och i stället anammar en tyskromantisk symbolik. Filmens klippta sekvenser som sammanfogats till en längre, kontinuerlig saga, spänner över stora tidsvidder och ger intrycket av en aktivt strömmande erfarenhet, där motiven får relevans utifrån en större kontextuell förståelse.

De mystiskt klingande ljuden som samspelar med ett vackert fiolspel, ljuder cykliskt i bakgrunden och skapar en ambient-effekt, där - till skillnad från mer detaljerade ljudbilder i stil med Sjöströms Körkarlen - de rent strukturella förändringarna i musiken reflekterar en ekvivalens i känslomässig variation och intensitet. Detta förstärker den kontinuerliga och flytande upplevelse, som detta filmverk i längden blir. Stiller manipulerar med sinnligt förvärv, sitt musikaliska ackompanjemang och satsar på att uppfylla en episk roll som konstnärlig berättare.

Den folkliga allegorin talar för en individuell livsuppfyllelse, relativ till ett allmänskligt perspektiv, där den rent känslodramatiska upplevelsen klöser oss i håret, och får oss att uppskatta den idealistiska bilden av existens, som här målas upp: det existerar inget himmelrike eller helvete, som sliter oss mellan absoluta poler, utan endast en grundläggande insikt om mötet mellan idé och verklighet. Den som upplevt helvetet ser det inte längre som en befrielse, utan som en alldaglig terror, och när himmelriket samtidigt reflekterar en impotent rationalisering av ouppfyllda önskningar, har vi inget annat väl än att välja mellanvägen och ändra vår riktning, i strävan mot det mål som vi alla innerst inne bär på - självuppoffringens och konstens tid är kommen.

Article Source: http://www.svenska-artiklar.se

"Nihilism som mentalt vapen tillåter oss att nå en närmare uppfattning om verkligheten som den är, genom att neutralisera erkända värderingar. Nihilism är först fatalism, sedan realism, och slutligen en heroisk form av idealism, där vi inser att våra liv blir vad vi gör dem till. Genom denna metod kan människans problem definieras, mer realistiska lösningar skapas och nya, hälsosammare ideal bildas." Alexis / Svenska Nihilistsällskapet - S.N.U.S. - Snus - www.anus.com/tribes/snus/

Please Rate this Article

 

Not yet Rated

Click the XML Icon Above to Receive Konst Articles Via RSS!